Sjuksköterskans roll i behandlingen av patienter med kronisk inflammatorisk artrit är enligt EULAR-rekommendationerna:
- Att patienter bör ha tillgång till patientundervisning, konsultation och telefonrådgivning av sjuksköterskan under hela sin sjukdomstid.
- Att sjuksköterskor bör främja egenvården så att patienter kan få en större känsla av kontroll, tilltro sig själv och egenmakt.
- Att sjuksköterskor bör delta i behandling och bedömning av sjukdomsaktiviteten samt utföra interventioner och monitorering av behandling bland annat i syfte för att uppnå kostnadsbesparingar. Mötet mellan sjuksköterska och patient ska vara på en individuell nivå vilket främjas av en personcentrerad vård (van Eijk-Hustings et al. 2012).
Syftet med studien var att jämföra och utvärdera behandlingsresultat från en sjuksköterskemottagning och en reumatologmottagning för patienter med biologisk läkemedelsbehandling som hade låg sjukdomsaktivitet eller var i remission.
Deltagarna bestod av 107 patienter med kronisk inflammatorisk artrit behandlade med biologiska läkemedel som lottades till två grupper: sjuksköterskemottagning (53 patienter) och reumatologmottagning (54 patienter). En sjuksköterskemottagningen baserad på personcentrerad vård med patienters behov i fokus utformades där sjuksköterskan bedömde patienters sjukdomsaktivitet på samma sätt som reumatologen. Patientens berättelse utgjorde utgångspunkten i en dialog för att möta patientens behov. Avsikten var att ersätta ett av de två årliga läkarbesöken med ett besök hos en sjuksköterska för monitorering av den biologiska läkemedelsbehandlingen. Patienterna monitorerades av en sjuksköterska efter 6 månader och av en reumatolog efter 12 månader. Hypotesen var att behandlingsresultatet vid en sjuksköterskemottagning skulle vara likvärdigt med behandlingsresultatet vid en reumatologmottagning vid 12 månaders uppföljning. Fem sjuksköterskor med lång erfarenhet inom reumatologi deltog i studien. De hade utbildats i bedömning av patienters ömma och svullna leder baserat på 28-leds index för att göra en evidensbaserad bedömning av sjukdomsaktiviteten. Sjukdomsaktiviteten mättes med DAS28, begränsning i aktivitet mättes med HAQ, smärta mättes med VAS skala och tillfredsställelse och nöjdhet mättes med NRS skala.
Resultatet visade i enlighet med vår hypotes att efter 12 månader var det ingen skillnad i förändring i sjukdomsaktivitet, DAS28 eller i de andra utfallsmåtten mellan patienter som monitorerades via en sjuksköterskemottagning eller via en reumatologmottagning. Patienter med biologisk läkemedels-behandling som är lågaktiva eller i remission kan monitoreras säkert och effektivt av en sjuksköterska.
Larsson, I., Fridlund, B., Teleman, A., Arvidsson, B., & Bergman, S. (2013). Randomized controlled trial of a nurse-led rheumatology clinic for monitoring biological therapy. Journal of Advanced Nursing, Jun 17
van Eijk-Hustings Y., van Tubergen A., Bostrom C., et al. (2012) EULAR recommendations for the role of the nurse in the management of chronic inflammatory arthritis. Annals of the Rheumatic Diseases, 71(1), 13-19.
