Område/områden
Långvarig ryggsmärta
Projekttid
2016- ff
Ansvarig forskare
Emma Haglund, Docent inom biomedicin med inriktning mot fysisk aktivitet och träning vid högskolan i Halmstad
Involverade forskare och samarbetspartners
Stefan Bergman
Katarina Aili, Högskolan Halmstad
Ingrid Larsson, Högskolan Halmstad
Ann Bremander
Externa samarbetspartners
Offentliga primärvårdscentraler i Region Halland
Projektbeskrivning
Syfte
Att studera nyttan av att använda olika screeninginstrument för personer som söker för ryggsmärta i primärvården och se på vilket sätt dessa kan bidra till ett bättre omhändertagande, ge tidsbesparing och stöd åt sjukvårdspersonal.
Metod
Tre studier genomfördes tvärvetenskapligt med såväl kvantitativa som kvalitativa metoder. I en första delstudie fick 119 individer med ryggsmärta använda två olika förekommande screeningverktyg samt fylla i självrapporterade data kring fysisk och psykisk hälsa samt livskvalitet. Jämförelser gjordes därefter mellan de två screeningverktygen och med en kombination av dessa för att se i vilken grad de olika metoderna identifierar samma individer och vad en kombination av flera screeningmetoder eventuellt kunde tillföra. Båda screeningmetoderna visade sig identifierade individer i riskzonen, men fångade upp olika aspekter och olika antal individer med hög risk för en sämre prognos. Användning av en kombination kan underlätta upptäckt och triage till lämplig behandlingsnivå med multimodalt tillvägagångssätt också hos de som ett enskilt screeningverktyg annars missar. Detta la grunden för en senare delstudie där metoden kunde testas kliniskt i en randomiserad kontrollerad studie inom primärvården i Region Halland av ca 100 individer. I detta projekt fick hälften ett omhändertagande där en kombination av screeningverktygen användes strukturerat, medan kontrollgruppen fick ett sedvanligt omhändertagande. Efter ett år kompletterades självrapporterad med antal registrerade vårdbesök samt sjukskrivningsdata.
I en uppföljande kvalitativ delstudie genomfördes också intervjuer med de vårdgivare som kom i kontakt med personer med ryggsmärta i projektet.
Resultat
Delstudie 1 har redovisats som manus (länk till artikel kring STarT back tool. Båda screeningmetoderna, både STarT Back Screening Tool och smärtteckning identifierade individer i riskzonen, men de fångade upp olika aspekter och också olika antal individer med hög risk för en sämre prognos. Således kan användning av en kombination förbättra tidig upptäckt och underlätta triage till lämplig behandlingsnivå med multimodalt tillvägagångssätt också hos de som ett enskilt screeningverktyg annars missar. Abstrakt för delar av delstudie 2 presenterades vid EULAR 2019 (länk ). Bearbetning av resultaten till manus fortgår för RCT-studien och för den kvalitativa intervjustudien.
Publikationer
Haglund, E., Bremander, A., & Bergman, S. (2019). The StarT back screening tool and a pain mannequin improve triage in individuals with low back pain at risk of a worse prognosis–a population based cohort study. BMC musculoskeletal disorders, 20(1), 460.
Aili, K., Bergman, S., & Haglund, E. (2019). SAT0711-HPR Adding information on widespread pain to the STarT Back Screening Tool when identifying low back pain patients at increased risk for poor prognosis. (abstract)
