Spenshult är väl representerat på årets läkarstämma

Den 25-27 november är det dags för årets medicinska riksstämma, som denna gång hålls i Stockholm. Medarbetarna på FoU-centrum är ansvariga för eller delaktiga i ett stort antal arbeten inom flera områden.

Forskning med patienternas uppfattningar i fokus
Kronisk Inflammatorisk ryggsjukdom
Registerstudier ger mer kunskap om ledgångsreumatism (RA)
Vetenskaplig utvärdering av rehabilitering
Socialmedicin

Mer information om läkarstämman finns här:

Forskning med patienternas uppfattningar i fokus
Ulrika Bergsten, Susann Arvidsson och Ingrid Larsson kombinerar sin kliniska tjänstgöring som sjuksköterskor vid Spenshult med forskningsprojekt vid FoU-centrum, som del i sina doktorandstudier vid högskolan i Jönköping. Tre arbeten presenteras vid årets riksstämma:

Hur patienter med ledgångsreumatim (RA) uppfattar orsaken till sjukdomen i förhållande till olika bakgrundsfaktorer
(Ulrika Bergsten, Stefan Bergman, Bengt Fridlund, Lars Alfredsson, Anita Berglund,
Barbro Arvidsson, Ingemar Petersson).

Ulrika Bergsten har intresserat sig för patienternas egen uppfattning om orsaken till sin sjukdom i ett samarbete med EIRA-projektet vid Karolinska Institutet. Resultatet visade att många yngre och högutbildade kvinnor upplevde att deras ledsjukdom debuterade på grund av stress i familjen.

En annan uppfattning som förekom hos män som hade en lägre utbildning och dessutom antikroppar i blodet mot ledsjukdomen var att sjukdomsdebuten skulle ha påverkats av klimatet.

Genom att ta hänsyn till patienternas egna uppfattningar om sjukdomens orsak och genom att studera dessa tillsammans med personliga faktorer kan man skapa bättre möjligheter att förstå den komplexa bakgrunden till ledgångsreumatism. Detta är en värdefull kunskap för mötet med patienten i vården.

Upplevelse av hälsobefrämjande egenvård vid reumatisk sjukdom
(Susann Arvidsson, Stefan Bergman, Barbro Arvidsson, Bengt Fridlund,
Anita Bengtsson Tops).

Susann Arvidsson har i detta arbete studerat hur personer med reumatiska sjukdomar upplever att utföra egenvård för att förbättra sin hälsa. 12 personer med olika reumatiska sjukdomar har intervjuats.

Resultatet visade att personer med reumatiska sjukdomar upplevde egenvård som ett sätt att leva och att det innebar att vara ständigt beredd på att förstå och reagera på olika signaler från kroppen. Egenvården innebar och krävde att de utförde dialoger, maktkamper och val för att kunna förbättra sin hälsa.

Denna kunskap bidrar till en mer fullständig förståelse av faktorer som från ett patientperspektiv är viktiga för hälsan vid kronisk reumatisk sjukdom.

Hur uppfattar patienter den läkemedelsinformation som de fått av en sjuksköterska?
(Ingrid Larsson, Susann Arvidsson , Stefan Bergman, Barbro Arvidsson).

Ingrid Larsson och Susann Arvidsson har i detta arbete intervjuat patienter med reumatisk sjukdom om hur de uppfattar läkemedelsinformation som givits av en sjuksköterska.

Resultatet visade att informationen gav patienterna möjlighet att ta ansvar och vara delaktiga (Autonomi), att få kunskap och motivation (Styrka) och tillit genom att uppleva vård och tillgång till sjuksköterskan (Trygghet).

Dessa faktorer kan förklara varför information från en sjuksköterska kan öka patienternas förmåga att ta ordinerade läkemedel.

Kronisk Inflammatorisk ryggsjukdom
Kronisk inflammatorisk ryggsjukdom (spondylartrit) är ett hett forskningsområde, där FoU-centrum har ett väl utvecklat samarbete med  MORSE-projektet, Rörelseorganens forskningsavdelning, Ortopediska kliniken, Lund, och Reumatologiska kliniken Lund/Malmö. Sjukgymnasten och doktoranden Emma Haglund kombinerar sitt kliniska arbete som sjukgymnast vid Spenshult med forskning inom området. Även disputerade sjukgymnasten Ann Bremander har ett betydelsefullt engagemang i detta samarbete. Resultat från fyra studier presenteras på riksstämman:

Förekomsten av kronisk inflammatorisk ryggsjukdom (spondylartrit)– Resultat från ett svenskt hälso- och sjukvårdsregister
(Emma Haglund, Ann Bremander, Britta Strömbeck, Stefan Bergman, Lennart Jacobsson, Aleksandra Turkiewicz, Ingemar Petersson, Martin Englund)

Emma Haglund och medarbetare har med hjälp av material från Region Skånes hälso- och sjukvårdregister studerat hur vanlig diagnosen kronisk inflammatorisk ryggsjukdom (spondylartrit) är i Skåne.

Spondylartrit innefattar flera olika sjukdomar som förutom inflammation i ryggen även kan ge symptom i andra leder och dessutom kan förekomma tillsammans med tarminflammation. Den övergripande förekomsten av spondylartrit var 0,44 % och medelåldern för patienterna var 53 år. Det är således ungefär lika vanligt förekommande som ledgångsreumatism. Spondylartrit med ryggengagemang var vanligare hos män, medan andra typer av spondylartrit var vanligare hos kvinnor.   

Kostnad för vård och sjukfrånvaro för personer med kronisk inflammatorisk ryggsjukdom i Skåne
(Britta Strömbeck, Ann Bremander, Martin Englund, Aleksandra Turkiewicz,
Emma  Haglund, Ingemar Petersson)

För att kunna bedöma effekten av insatt behandling är det viktigt att känna till de kostnader för vård och sjukfrånvaro som en sjukdom orsakar. Syftet med denna studie var att studera dessa kostnader för personer med ankyloserande spondylit (AS) och övriga diagnoser som ingår i spondylartrit-gruppen.

Resultatet visade en högre kostnad för personer med AS (n = 1 452) jämfört med personer med övriga diagnoser (n = 4 620) på i medeltal 11 930 kr/person.

Funktionsförmåga och livskvalitet hos personer med Ankyloserande Spondylit i Skåne
(Ann Bremander, Emma  Haglund, Britta Strömbeck, Lisa Theander, Stefan Bergman, Lennart TH Jacobsson, Martin Englund, Ingemar Petersson )

Ankyloserande spondylit (AS) uppskattas förekomma hos 0,1 – 0,2 % av befolkningen i västvärlden. För att studera sjukdomsaktivitet, funktionsförmåga och livskvalitet hos personer med AS boende i Region Skåne skickades ett frågeformulär ut till samtliga personer (n = 1424) som under åren 2003-2007 sökt vård i Region Skåne.

Resultatet visade att personer med AS hade nedsatt funktionsförmåga och livskvalitet, där kvinnor skattade sin sjukdomsaktivitet högre och sin funktionsförmåga något lägre än vad männen gjorde. Tiden mellan besvärsdebut och diagnos var fortfarande lång men med stora variationer.

Samhällskostnader för sjukdomen Ankyloserande Spondylit
(Britta Strömbeck, Martin Englund, Ann Bremander, Lennart TH Jacobsson, Ljuba Kedza, Gisela Kobelt, Ingemar Petersson)

Studien är en del i samarbetet mellan Ann Bremander vid FoU-centrum Spenshult, Reumatologkliniken Malmö/Lund och MORSE-projektet. Studien kommer vid riksstämman att presenteras muntligt av Britta Strömbeck från Malmö.

Syftet med studien var att uppskatta samhällets kostnader för ankyloserande spondylit (AS) över en treårsperiod. Information har hämtats från häslo- och sjukvårdsregister, register över läkemedelsförskrivning samt försäkringskassans register. Kostnader för personer med diagnosen AS jämfördes med matchade kontroller från befolkningen.

Man fann att personer med AS hade en tre till fyra gånger högre kostnad för sjukfrånvaro, sjukvård och läkemedel än kontrollerna. De indirekta kostnaderna i form av sjukfrånvaro och arbetsoförmåga stod för drygt hälften av kostnaderna.

Registerstudier ger mer kunskap om ledgångsreumatism (RA)
Disputerade reumatologen Maria Söderlin kombinerar kliniskt arbete på Spenshult med forskning vid FoU-centrum Spenshult. Hon har speciellt intresserat sig för att utnyttja den information som finns samlad kring personer med ledgångsreumatism (RA) i olika register. Detta innebär främst samarbete med Reumatologiska kliniken i Lund (SSATG –registret) och BARFOT-gruppen.

Rökningens påverkan på sjukdomsaktivitet och medicinering hos patienter med ledgångsreumatism (RA) –Resultat från ett sydsvenskt register (SSATG)
(Maria Söderlin, Ingemar Petersson, Pierre Geborek)

Studien syftar till att studera rökningens effekt på sjukdomsaktivitet och dess påverkan på effekten av behandlingen med en ny typ av moderna läkemedel mot RA.

Alla patienter i SSATG-registret fick svara på frågor kring sina rökvanor. 18 % av patienterna var rökare när studien startade och det visade sig att rökningen inte påverkade sjukdomsaktiviteten vid studiens start men att rökare hade mindre nytta av behandlingen under de första 6 månaderna och att rökare oftare avslutade sin behandling pga bristande effekt.

Resultatet talar för att rökstopp ska vara obligatorisk del i behandlingen vid RA.

Rökning påverkar utvecklingen av ledgångsreumatism (RA) negativt.
- en långtidsstudie av patienter med nydebuterad ledgångsreumatism (RA) från BARFOT-registret, åren 1996-2004.
 (Maria Söderlin, Ingemar Petersson, Stefan Bergman, Björn Svensson)

Rökning ökar risken för att utveckla RA och för att få ett svårare sjukdomsförlopp. Denna studie syftade till att öka kunskapen kring rökningens effekt på sjukdomen i en stor grupp av patienter med tidig sjukdom. Materialet kommer från BARFOT-registret och utgörs av 1787 patienter som haft RA i högst ett år. Uppföljning skedde vid 3, 6 och 12 månader.

Patienter med tidig RA som var rökare då studien startade hade högre sjukdomsaktivitet vid uppföljningen jämfört med patienter som hade slutat röka och de patienter som aldrig hade rökt.

Vetenskaplig utvärdering av rehabilitering
Det är viktigt att utvärdera den rehabilitering som ges vid reumatiska sjukdomar och i anslutning till det även få kunskap kring sjukdomarnas förlopp i befolkningen.
Vid läkarstämman presenteras tre studier inom detta område:

Yngre personer med kronisk smärta och höga depressionspoäng hade mest nytta av Spenshults rehabiliteringsprogram
(Ann B I Bremander, Gunilla Holmström, Stefan Bergman)

Syftet med denna studie var att utvärdera vilka personer som hade mest nytta av den smärtrehabilitering som sedan flera år ges på Spenshult. Rehabiliteringen innehöll flera olika delar givna av olika yrkesgrupper (läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut och psykolog) och målet var att ge patienterna verktyg för att själva kunna ändra sitt sätt att hantera sin sjukdom (kognitiv inriktning).

Studien inkluderade 131 personer som genomgått programmet och av dessa kunde 97 utvärderas (varav 85 kvinnor) och deras medelålder var 45 år. Smärta, depression och ångest samt livskvalitet mätt med frågeformulär förbättrades för gruppen som helhet under rehabiliteringen. En fördjupad analys talade för att yngre personer och personer med depression hade bäst nytta av behandlingen när man studerade en förbättrad livskvalitet.

Resultatet kan bidra till att bättre skräddarsy rehabiliteringsprogram för personer med långvarig smärta i rörelseorganen.

Utveckling från ländryggssmärta till kronisk generaliserad smärta kan förutsägas av kronisk regional smärta i kombination med psykosociala faktorer
(Maria Söderlin, Stefan Bergman)

Syftet med studien var att klarlägga faktorer som förutspådde utveckling från ländryggssmärta till kronisk generaliserad smärta samt att jämföra livskvalitet hos personer med ryggsmärta med och utan samtidig generell smärta.

Materialet kommer från två frågeformulär som skickats ut med 8 års mellanrum. 1241 personer av de 2428 som svarade på den första enkäten rapporterade att de haft ländryggssmärta senaste 12 månaderna. 22 % av dessa hade samtidigt en kronisk generaliserad smärta. Personer med samtidig kronisk generaliserad smärta hade generellt sämre livskvalitet än personer med enbart ländryggssmärta.

De personer som från början endast hade tillfällig ryggsmärta men som 8 år senare hade en kronisk generaliserad smärta hade från början haft en mer långvarig ryggsmärta och var oftare arbetare till yrket samt angav oftare att de saknade ett personligt psykologiskt stöd.

Vad mäter egentligen de utvärderingsinstrument som används i teamrehabilitering?
(Sofia Hagel, Elisabet Lindqvist, Ingemar F Petersson, Ann Bremander)

Tillräcklig kunskap om utvärdering av teamrehabilitering saknas. Syftet med denna studie var att lära mer om de utvärderingsinstrument som ofta används vid teamrehabilitering.

Vi ville studera deras förmåga att mäta de områden inom hälsa som rekommenderats av WHO (ICF; Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa). Dessutom ville vi studera i vilken mån de olika instrumenten mätte samma saker och hur väl instrumentens kunde mäta en förändring över tid (18 dagar respektive 12 månader). För att mäta livskvalitet användes tre olika frågeformulär (NHP, EQ5D och SF-36). Fysisk funktion mättes med frågeformuläret HAQ, med ett konditionsmått (VO2max), handstyrka (Grippit), ett skulderfunktionstest och ett ledtest (SOFI).

Resultatet visade att områden inom funktion, aktivitet och delaktighet mäts ofta medan omgivningsfaktorer sällan mäts. Dessutom visade det sig att ett konditionsmått bör tas eftersom inget annat instrument kunde mäta detta och kondition även hade den högsta förändringen över tid av alla använda instrument. Av de tre instrument som mätte livskvalitet visade det sig att de i stor utsträckning mätte olika saker och frågeformuläret EQ5D var det som bäst mätte förändring över tid.  Rådet till vården är att mäta konditionen när man är intresserad av den fysiska funktionen och att alltid använda samma frågeformulär för att mäta livskvalitet eftersom de olika instrumenten inte mäter samma aspekter av livskvalitet.

Socialmedicin
Genom samarbetet med MORSE-projektet i Lund presenteras även tre arbeten under sektionen Socialmedicin:

Rehabkedjan i Praktiken
(Liz Lövall, Ann Bremander, Mats Granström, Ulf Hallgårde, Anja Nyberg,
Maj-Britt Engström, Bengt Eklund, Björn Strömqvist, Ingemar Petersson)

BackUpp är ett pilotprojekt rörande ett strukturerat omhändertagande av patienter med ryggsmärta som har startats med fem deltagande vårdcentraler i Region Skåne.

Preliminära resultat visar en förbättrad livskvalitet och hälsa. Patienterna har varit nöjda med tillgänglighet och omhändertagande i stort. Deltagande personal har kommenterat att de uppskattat strukturen och de fasta tidsramarna. Pilotprojektet avslutas under februari 2010 och en total utvärdering kommer då att göras.

Sjukskrivnas upplevelse av kontakten med försäkringskassa och sjukvård – en kvalitativ studie
(Jenny Mathiasson, Ingemar Petersson, Anders Heide, Carina Thorstensson)
Presenteras som föredrag.

Syftet med studien var att öka förståelsen för hur patienter sjukskrivna för sjukdomar i rörelseorganen upplever kontakten med hälso- och sjukvården och försäkringskassan, samt hur de beskriver underlättande respektive försvårande faktorer för återhämtning och återgång i arbete.

Studien är genomförd med kvalitativ metod (content analysis) och bygger på djupintervjuer med 15 strategiskt utvalda personer som varit sjukskrivna minst 6 månader under de senaste tre åren.

Upplevelsen av mötet med sjukvården var mycket beroende på förhållandet till den enskilde vårdgivaren. Kontakterna med försäkringskassan beskrevs som oförutsägbara och organisationen upplevdes som svår att få grepp om. Återgång till arbete beskrevs som en ensam process med många misslyckanden. Viktiga faktorer för återgång i arbete var en helhetssyn på människan, möjligheten att skapa förutsättningar för den egna förmågan, och vägledning för att kunna komma tillbaka.

Ökat genomslag för gemensam sjukskrivningspolicy i Skåne
(Ann Bremander, Ulf Hallgårde, Anja Nyberg, Anders Heide, Thor Lithman,
Jenny Mathiasson, Aleksandra Turkiewicz, Ingemar Petersson)
Presenteras som föredrag.

För att kartlägga och följa upp sjukvårdens handläggning av sjukskrivningsärenden i Region Skåne skickades en enkät ut till samtliga läkare inom primärvård, ortopedi, reumatologi och psykiatri, dels i maj 2007 med en uppföljning två år senare i maj 2009.

Resultatet vid de båda tillfällena var att det ofta är svårt att bedöma arbetsförmågan och att många gånger bidrar andra orsaker till sjukskrivning än enbart medicinska skäl. Flertalet läkare tyckte det var bra med riktlinjer för sjukskrivning och en gemensam policy för sjukskrivning var väsentligt vanligare på enheterna år 2009 än 2007.

Drygt hälften alla läkare hade under de senaste två åren deltagit i en kompetenshöjande utbildning avseende sjukskrivningsförfarandet och hälften av dem tyckte att utbildningen hade underlättat sjukskrivningsförfarandet.