Disputation den 9 december 2011 Torsdagen den 17 november spikade Ulrika Bergsten sin avhandling Patients’ and healthcare providers’ experiences of the causes, management and interaction in the care of rheumatoid arthritis. Avhandlingen och de fyra delstudierna belyser betydelsen av en personcentrerad vård vid ledgångsreumatism, där hänsyn till patientens tankar och värderingar skapar en förtroendefull relation mellan patient och vårdare. Ulrika beskriver även patienternas egna tankar om orsaken till sjukdomen och de strategier de har för att hantera den. Disputationen är fredagen den 9 december 2011 kl. 10.30 i Forum Humanum, Hälsohögskolan i Jönköping. |
Ulrika Bergsten med huvudhandledaren Bengt Fridlund,
Professor i omvårdnad |
Professors instalation
|
Föreläsningarna från Forskningens dag Presentationerna finns nu upplagda som PDF:er här nedan:
|
Öppet hus på Spenshult och Forskningens dag lördagen den 17 september Sjukhuset har öppet mellan klockan 10.00 och 15.00. De olika verksamheterna visar vad de kan erbjuda och i Öhrsviksalen blir det föreläsningar. För den som vill finns också möjlighet att gå tipspromenad i parken.
Föreläsningsprogram Våra verksamheter
Lunch Bokning av lunch görs på telefon 035-263 51 00 eller till: asa.persson@spenshult.se senast 5 september. Lunch inklusive kaffe och kaka kostar 95:-/person.
|
Susann Arvidsson är nu doktor i omvårdnad Onsdagen den 1 juni försvarade Susann Arvidsson sin doktorsavhandling vid Hälsohögskolan i Jönköping. Avhandlingen handlar om de faktorer som har betydelse för en positiv hälso-utveckling hos personer som är drabbade av reumatisk sjukdom och långvarig smärta i rörelseapparaten. Susann har både studerat sådana faktorer i den vanliga befolkningen och hos patienter som fått inneliggande rehabilitering vid Spenshult. Hon har också prövat om problembaserat lärande kan vara användbart i patientundervisningen vid reumatiska sjukdomar. Viktiga hälsofrämjande faktorer är sömn och att känna sig utvilad samt att uppleva en känsla av sammanhang i tillvaron. Personer med reumatiska sjukdomar och smärta ser egenvård som ett sätt att leva, där man har en inre dialog och maktkamp samt måste göra val. Programmet med problembaserat lärande ökade patienternas förmåga till egenmakt eller empowerment som är en vanlig benämning i brist på riktigt bra svenskt uttryck. Vid disputationen presenterade Susann själv sin avhandling och dess resultat. Hon hade sedan ett intressant samtal med opponenten docent Birgitta Klang Söderkvist från Karolinska Institutet. I samtalet fick Susann både försvara sina metoder och resultat, men också diskutera viktiga implikationer för den framtida reumatologiska vården. Disputationen förlöpte mycket bra och betygskommittén godkände enhälligt avhandlingen. Så vi gratulerar nu vår sjuksköterska Susann till att också vara doktor i omvårdnad. |
Den 1 juni disputerar Susann Arvidsson i omvårdnad vid Hälsohögskolan i Jönköping, Doktorsavhandlingens titel är ”Health promoting factors in people with chronic musculoskeletal pain or with rheumatic diseases: a descriptive and interventional study”. I avhandlingen har hälsofrämjande faktorer vid långvarig muskuloskeletal smärta och reumatiska sjukdomar studerats. Personer med dessa sjukdomar rapporterar att de har en låg hälsorelaterad livskvalitet. Tidigare forskning har främst prioriterat att studera vilka riskfaktorer som kan försämra deras hälsa (patogenes) istället för att studera vilka faktorer som kan främja deras hälsa (salutogenes). – I det kliniska arbetet har nuvarande behandlingsstrategier för personer med långvarig muskuloskeletal smärta eller med reumatiska sjukdomar tyvärr inte alltid positiv effekt på deras hälsa. Det har medfört att efterfrågan på kunskap om hälsofaktorer har ökat men också på att finna nya eller att vidareutveckla nuvarande behandlingsstrategier, säger Susann Arvidsson. Susanns avhandling baseras på fyra studier med vuxna personer. Via frågeformulär har hon undersökt vilka faktorer som främjar hälsa i ett flerårsperspektiv för personer med långvarig muskuloskeletal smärta och under ett år för personer med reumatiska sjukdomar. Susann har även intervjuat personer om deras upplevelse av hälsofrämjande egenvård. I den fjärde studien studerade hon om det med hjälp av patientundervisning enligt problembaserat lärande (PBL) gick att påverka deltagarnas hälsorelaterade livskvalitet, egenmakt (empowerment) eller egenvårdsförmåga. Resultaten visade på att det fanns vissa gemensamma faktorer, som att känna sig utvilad efter sömn, att ha en god sömn och att ha ett känslomässigt stöd, som främjade en förbättrad hälsorelaterad livskvalitet för personer med långvarig muskuloskeletal smärta eller med reumatiska sjukdomar. För personer med reumatiska sjukdomar var även en stark känsla av sammanhang och att ha arbetsförmåga till någon procent viktiga hälsofaktorer. Personer med reumatiska sjukdomar upplevde hälsofrämjande egenvård som ett sätt att leva och att det innebar att utföra dialoger, maktkamper och val både inom sig själv men också med omgivningen. Resultatet visade även att personer med reumatiska sjukdomar med hjälp av deltagandet i ett ettårigt egenvårdsfrämjande PBL-program förbättrade sin egenmakt (empowerment) och de genomförde livsstilsförändringar för att främja sin hälsa. – Resultatet från avhandlingen bidrar till kunskap för införandet av ett mer salutogenetiskt synsätt inom reumatologisk vård och forskning. Doktorsavhandlingen framläggs till offentlig granskning onsdagen den 1 juni 2011 kl. 9.30 i Forum Humanum, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping.
|
Forskning från Spenshult uppmärksammas internationellt
Den 25-28 maj samlas forskare, sjukvårdspersonal och patienter till den stora reumatologiska konferensen EULAR i London. Inför årets konferens har forskningen vid Spenshult sjukhus fått ett mycket stort genomslag med sina vetenskapliga bidrag. Forskningen vid Spenshult är unik i att den sker i nära samverkan mellan olika professioner och bedrivs vid ett mindre sjukhus. Forskningschef Stefan Bergman noterar med glädje att FoU-centrum Spenshult står för en femtedel av alla svenska bidrag: ”Det innebär att vi fått minst samma genomslag för vår forskning, som den som kommer från reumatologiska avdelningar på de svenska universitetssjukhusen”. Sjuksköterskan och doktoranden Ingrid Larsson presenterar hur sjuksköterskans och läkarens olika perspektiv kompletterar varandra i uppföljningen av medicinsk behandling vid reumatisk sjukdom. Detta leder till att patienterna upplever en ökad säkerhet och delaktighet i sin behandling. Susann Arvidsson, också hon sjuksköterska och doktorand, har studerat vad som bidrar till bättre livskvalitet under året efter en inneliggande rehabilitering för reumatisk sjukdom. Faktorer som mindre smärta, god sömn, fysisk aktivitet och psykologiskt stöd är viktiga. Susann kommer även att lägga fram sina fynd i en doktorsavhandling den 1 juni. Tidigt insatt medicinsk behandling är viktig för att patienter med reumatoid artrit (RA) ska få en riktigt bra behandlingseffekt. Detta visas i en studie av forskaren och läkaren Maria Söderlin. Det har tidigare visats att man löper större risk för RA om man är rökare. Maria visar nu också att rökare inte har samma goda effekt av tidigt insatt läkemedelsbehandling som icke-rökarna. Sjukgymnasten och doktoranden Emma Haglund studerar i ett samarbetsprojekt med forskare vid MORSE i Lund olika aspekter av spondylartrit (inflammatorisk ryggsjukdom). Hon presenterar nu resultat kring fysisk aktivitet, där hon noterar att kvinnor är mer fysiskt aktiva än män, men konstaterar samtidigt att både män och kvinnor behöver öka sin fysiska aktivitet. Forskaren och biomedicinska analytikern Maria Andersson har tillsammans med Stefan Bergman och i samarbete med en nationell forskargrupp studerat betydelsen av smärta vid RA. De har funnit att patienterna ofta har en mer generaliserad smärta än vad ledsjukdomen i i sig förklarar. Patienter med en sådan generaliserad smärta löper också en dubbelt ökad risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom. Sedan mer än 20 år tillbaka följer forskarna vid Spenshult en i dag världsunik grupp personer med knäsmärta, främst för att se på utvecklingen av artros. I London redovisar Maria Andersson och Carina Thorstensson, forskare och sjukgymnast, data kring smärtutvecklingen över 20 år. Även om förhållandevis många i gruppen utvecklar artros, kan smärtan både försämras och förbättras över tid. Artros drabbar också ofta båda och inte enbart den ena sidans leder, vilket har betydelse för inte minst den tidiga behandlingen av sjukdomen. Forskaren och sjukgymnasten Ann Bremander är inbjuden att tala om erfarenheter från ett europeiskt samarbete där flerprofessionell team rehabilitering är i fokus. Tillsammans med forskare från Norge, Danmark och Holland har hon funnit att effekten av teamrehabiliteringen är störst för de patienter som har en stor sjukdomsaktivitet. Detta understryker att man trots stora framgångar inom den medicinska behandlingen, även i fortsättningen kommer att se patienter som behöver en flerprofessionell teamrehabilitering. För mer information: |