Idag vet vi att hur aktiva vi är och i vilken utsträckning vi är igång och rör oss på oss har stor betydelse för hälsan.
Genom att vara aktiva och träna kan vi skydda oss mot en mängd sjukdomar.
Är vi stillasittande och inte alls aktiva så ökar risken för en mängd livsstilssjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, muskel- och ledsjukdomar, fetma, vissa former av cancer och psykisk ohälsa.
Håller vi igång kroppen har vi även en större chans att leva ett aktivt liv långt upp i åldern. Det är ännu viktigare för personer med reumatiska sjukdomar att vara aktiv, men man måste ibland anpassa graden av intensitet beroende på hur man mår för dagen.
Är det svårt så kan man behöva tips och råd från en sjukgymnast /fysioterapeut, dra dig inte för att fråga!
MOTIONSKAKAN
Ta minst halva motionskakan!
Socialstyrelsens rekommendationer. Bild inspirerad av UKK institutet, Finland
Med fysisk aktivitet avser man alla aktiviteter med kroppen som kräver ett muskelarbete och ökad energiåtgång. Exempel är:
• Promenader, trädgårdsarbete, hushållsarbete eller lek
• Ansträngningsgraden ska vara måttlig
• Måttlig ansträngning är individuellt
• Ett riktmärke är att gå 100 steg på en minut.
Träning kan också vara en fysisk aktivitet, men ofta benämns det som träning när syftet är att förbättra sin styrka eller kondition och när aktiviteten är planerad och återkommande.
Exempel är:
• Att simma, springa, cykla, gå på gym, åka skidor, delta i bollspel och dansa
• Träning sker oftast på en mer intensiv ansträngningsgrad
• Ett riktmärke kan vara att man ska kunna fortsätta med aktiviteten och ändå förmå prata
För att aktiviteten ska vara hälsofrämjande så bör vi alla:
• Vara fysiska aktiva på måttlig nivå minst 30 minuter varje dag
• Alternativt totalt 150 minuter under en vecka
• Aktiviteten kan delas upp i flera 10 minuterspass
Det går också bra att träna på en mer intensiv ansträngningsgrad
• 2-3 gånger i veckan 20-30 minuter per gång
• Eller minst 75 minuter under en vecka
Dessutom innefattar rekommendationen styrketräning minst två gånger i veckan för kroppens stora muskelgrupper. Ytterligare hälsoeffekter kan uppnås om man ökar mängden och intensiteten ytterligare.
Hälsofrämjande fysisk aktivitet vid ledsjukdom
Även om man drabbats av en ledsjukdom är rekommendationen densamma och man ska sträva efter att utföra hälsofrämjande fysisk aktivitet. Graden och intensiteten behöver ibland anpassas och vad som är måttlig och intensiv ansträngning är individuellt.
Det är viktigt att tänka på att de som är minst aktiva och mest stillasittande har störst möjlighet att påverka sin hälsa och mest att vinna på att öka aktiviteten.
Under sjukdomsskov kan man med fördel vara aktiv på en måttlig ansträngningsgrad och byta muskelträningen mot rörlighetsövningar, men man bör starta med mer intensiv träning och muskelträning så snart skovet lugnat sig.
Det kan kännas betungande att trots sjukdom veta att man bör vara så aktiv som möjligt.
Se det istället som en möjlighet! Att genom hälsofrämjande fysisk aktivitet ha chans att påverka sin egen situation, sin sjukdom och sin hälsa på ett positivt och naturligt sätt.
Kom ihåg att ta minst halva motionskakan!
Emma Haglund, Ann Bremander och Karina Malm, November 2020
