Välkommen till FoU Spenshult. Vi verkar för ökad kunskap kring sjukdomar i rörelseorganen. stäng

Vad är Spondylartrit?

Vad är Spondylartrit?

Kronisk ryggsmärta är ett stort hälso- och socioekonomiskt problem i västvärlden med en förekomst hos 20 – 25 % av befolkningen. Ryggsmärtan kan vara en del i en generaliserad smärta men ingår även som en tidig komponent vid inflammatorisk ryggsjukdom, det som numera kallas spondylartrit. Spondylartrit (SpA) är ett paraplynamn för flera olika reumatiska diagnoser t ex ankyloserande spondylit (AS, tidigare även kallad för Bechterews sjukdom), psoriasisartrit (PsA), artrit vid samtidig förekomst av inflammatorisk tarmsjukdom (Aa-IBD), odifferentierad spondylartrit (USpA), reaktiv artrit (ReA) och juvenil idiopatisk artrit (JIA). Distinkta kriterier för att sätta diagnos saknas för de olika undergrupperna, däremot finns klassifikationskriterier som egentligen tagits fram i forskningssyfte. Dessa används ofta även som del av underlag när diagnosen ska ställas. Utifrån dessa delas SpA in i axial SpA (med huvudsymtom från ryggskelett) och perifer SpA (med huvudsymtom krng andra stora leder än rygg). Dessutom delas axial SpA in i två typer beroende på om det finns röntgenförändringar (axial SpA) eller endast kliniska symtom (non radiographic (nr)-axial SpA). Detta gör det möjligt att även använda kriterierna för individer som inte har röntgenförändringar i skelettet och/eller befinner sig tidigt i sjukdomsförloppet och ännu inte hunnit utveckla sådana.

Emma-trad

Hur vanligt är Spondylartrit?

I vår forskning tillsammans med forskare i Lund har vi funnit att förekomsten av spondylartrit i Sydsverige är 0,45 %, d.v.s. i en grupp om 10 000 personer så har 45 personer SpA. Kvinnor och män drabbas i lika stor utsträckning.


I studier har vi också sett att undergruppen AS har en förekomst på 0.12% i Sydsverige och att män oftare har just denna diagnos vilket är välkänt sedan tidigare. För personer med PsA är det omvänt, denna diagnos är vanligare hos kvinnor och har en förekomst på 0.25% i Sydsverige.

Sjukdomen uppträder vanligtvis med tecken på en inflammatoriska ryggsmärta och startar tidigt i livet, hos personer som är yngre än 45 år. Smygande debut av lågt sittande ryggsmärta, störd nattsömn och morgonstelhet kännetecknar sjukdomen axial SpA. Symtomen lindras av rörelse medan stillasittande oftast förstärker besvären. Andra vanliga besvär är smärtor från rygg och nacke med omkringliggande mjukdelar, ledsmärtor, besvär från muskelfästen runt leder, trötthet, ögoninflammation, hudsjukdomen psoriasis, inflammation i tarmen, vilket är besvär som kan förekomma i olika utsträckning och i varierad grad. Leder sjukdomen till bestående röntgenförändringar på ryggskelettet benämns den axial SpA, medan samma symtom i kombination med blodprov som tyder på HLA-B27 (en specifik gentyp) benämns som nr-axial SpA. De som har perifer SpA har besvär både från ryggen men framför allt besvär kring andra leder och vävnader i kroppen. Oftast är färre leder engagerade jämfört med tex besvären vid klassisk ledgångsreumatism (RA).

Det finns också stöd i litteraturen för att personer med SpA har en ökad risk för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom samt upplever besvär med ångest och depression i större utsträckning än befolkningen i stort.

Vilka konsekvenser medför Spondylartrit?

Sjukdomen är livslång och debuterar ofta tidigt i livet vilket medför konsekvenser på såväl den fysiska funktionen, arbetsförmågan och möjligheten till att ha ett aktivt liv. Detta påverkar såväl den som drabbats som familj och samhälle. Dessutom medför ofta sjukdomen en negativ påverkan på den hälsorelaterade livskvalitén. Sjukdomen går i skov, där bättre och sämre perioder avlöser varandra.

Hur behandlas spondylartrit?

Den mest effektiva behandlingen är idag en kombination av farmakologisk behandling (mediciner) och icke-farmakologisk behandling, t ex fysisk aktivitet och rörelseövningar. Syftet med behandlingen är att förbättra livskvaliteten, underhålla funktionen och möjligheten att vara socialt delaktig genom att minska inflammationen och genom att förhindra sammanväxning av kotorna. Grunden i den icke-farmakologiska behandlingen är egen träning och utbildning kring sjukdomen, medan man i sämre perioder av sjukdomen kan behöva mer aktiv hjälp och individuell utformad träning och rehabilitering.

Behandlingspyramid för personer med SpA. Grundläggande behandling är basen för alla, medan det kan finnas behov av aktiva insatser eller mer intensiv rehab för ett fåtal och i perioder av försämring.

Idag vet man också att det är av stor betydelse att vara fysiskt aktiv och träna för att undvika och motverka flera sjukdomar. Världshälsoorganisationen (WHO) och även Socialstyrelsen rekommenderar därför att man trots sin inflammatoriska sjukdom ska fortsätta vara fysiskt aktiv och träna regelbundet. Med detta menas att man ska vara fysiskt aktiv på en måttligt ansträngande nivå (t ex rask promenad) 150 minuter i veckan och/eller kombinera med träning på en intensiv ansträngningsnivå (lätt andfådd/svettas) 75 minuter per vecka (25 minuter t ex 3 ggr/v). Här verkar intensiteten på träning spela roll, hur mycket vi får upp pulsen. Att träna intensivt leder inte till mer aktivitet i själva SpA-sjukdomen. Däremot har nyare studier funnit bättre effekter på riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom efter träning på högre intensiteter jämfört med om träningen sker på en lägre intensitet.

Funderar du på något?

Reumadirekt är en telefonlinje som är bemannad med kunniga sjuksköterskor som gör allt för att hjälpa dig få svar på dina frågor. Telefonnumret dit är 020 20 20 35.
Behöver du hjälp med något som rör din medicinering av din inflammatoriska ryggsjukdom kan du kontakta din läkare eller mottagningssjuksköterskan.
En arbetsterapeut kan vara till hjälp om sjukdomen påverkar din dagliga aktivitet, fritid eller din arbetssituation. De kan vara behjälpliga med stöd och tips, samt har kunskaper kring vilka hjälpmedel som finns.
En sjukgymnast kan hjälpa dig att anpassa och skräddarsy träning och fysisk aktivitet när denna är begränsad och svår att utföra på grund av sjukdom.

Misstänker du att du själv har sjukdomen?

Om du är/var under 45 år när ryggbesvären debuterade och har haft besvären i tre månader eller mer samt om du svarar ja på någon av nedanstående frågor, så ökar möjligheten att dina besvär beror på SpA. Om du befarar att du har SpA så kan du söka hjälp hos din vårdcentralsläkare eller skriva egenvårdsremiss till en reumatologisk läkarmottagning.

  • Upplever du morgonstelhet i ryggen/bröstet som kvarstår mer än 30 minuter?
  • Minskar ryggsmärtan/stelheten vid rörelse, men kvarstår vid vila?
  • Vaknar du på morgontimmarna av smärtor i ryggen?
  • Har du smärtor från skinkorna som alternerar mellan höger och vänster sida?
  • Förutom ryggvärk, har du haft symtom från andra leder?
  • Förutom ryggvärk, har du haft symtom från andra organ, t ex ögon (iriter), senor (tendiniter) etc.?
  • Har du problem med psoriasis från huden?
  • Finns det släktförekomst av reumatisk ryggsjukdom?
  • Har du någon inflammatorisk tarmsjukdom?

Copyright © 2022 Fou Spenshult | Bäckagårdsvägen 47 | 302 74 Halmstad | 035-220202 | Webbutveckling & Design av Wekudata & Björnbäret Design